Myrsyra (E236) är den allra enklaste karboxylsyran och en naturligt förekommande organisk syra. I naturen finns den bland annat i myror, getingar och brännässlor, där den fungerar som ett kemiskt försvar mot rovdjur och patogener. För industriellt och kommersiellt bruk framställs myrsyra dock i huvudsak genom syntetiska kemiska processer, ofta som en biprodukt vid tillverkning av andra baskemikalier.
Inom livsmedels- och foderindustrin har myrsyra främst använts som konserveringsmedel tack vare sina uttalade antibakteriella och antimykotiska egenskaper. Genom att sänka pH-värdet i produkten hämmar syran effektivt tillväxten av oönskade mikroorganismer, inklusive mögel och vissa bakterier, vilket i sin tur förlänger hållbarheten och minskar risken för matförgiftning.
Idag är den direkta och avsiktliga tillsatsen av myrsyra i livsmedel avsedda för människor starkt begränsad eller avregistrerad inom EU, medan den är vanlig i djurfoder och ensilage. Däremot kan ämnet fortfarande påträffas i vissa livsmedel som en ofrånkomlig och naturlig del av specifika tillverkningsprocesser. Ett typiskt och välkänt exempel är rökta charkuterier, såsom bokvedsrökt skinka, där myrsyra och andra organiska syror bildas naturligt vid ofullständig förbränning av trä vid rökningen.
När det gäller säkerhet och hälsa har europeiska livsmedelsmyndigheten (EFSA) och nationella myndigheter som Livsmedelsverket utvärderat ämnet noggrant. Eftersom myrsyra bryts ner mycket snabbt i människokroppen till koldioxid och vatten, och eftersom den naturliga exponeringen från livsmedel är relativt låg, bedöms ämnet inte utgöra någon hälsorisk för konsumenter.