Kaliummetabisulfit, som betecknas E224 i EU:s system för livsmedelstillsatser, är en svavelförening som huvudsakligen används för sina konserverande och antioxidativa egenskaper. Ämnet framställs industriellt genom att svaveldioxid reagerar med kaliumföreningar. I livsmedel omvandlas kaliummetabisulfit till aktiv svaveldioxid, vilket är den form som ger den teknologiska effekten.
I livsmedelsindustrin fyller ämnet en viktig funktion genom att förhindra tillväxt av oönskade bakterier, jästsvampar och mögel. Det fungerar även som ett effektivt antioxidationsmedel som skyddar livsmedlets färg, smak och näringsinnehåll från att brytas ner av syre. Detta är särskilt användbart för att förhindra enzymatisk brunfärgning i växtbaserade produkter och för att bevara fräschören i drycker.
Eftersom ämnet är lösligt och effektivt i sura miljöer förekommer det ofta i drycker och produkter med lågt pH-värde. Typiska exempel från dagligvaruhandeln inkluderar glögg, cider, vin, citronjuice, potatissallad och vissa smaksatta mejeriprodukter eller såser. Det används också frekvent vid framställning av torkad frukt för att bevara den ljusa färgen.
Säkerheten kring sulfiter, inklusive kaliummetabisulfit, utvärderas löpande av europeiska och svenska myndigheter. För de allra flesta konsumenter är ämnet säkert vid de halter som används i mat. Vissa individer kan dock vara överkänsliga mot sulfiter, vilket i sällsynta fall kan utlösa allergiliknande reaktioner eller astmaliknande symtom. Enligt EU:s märkningsregler måste därför sulfiter alltid tydligt framgå i ingrediensförteckningen om de överstiger fastställda märkningsgränser, för att underlätta för känsliga personer att göra medvetna val. EFSA har fastställt ett acceptabelt dagligt intag (ADI) för gruppen sulfiter, och detaljerad vägledning kring detta tillhandahålls av Livsmedelsverket.