Isomalt (E953) är en sockeralkohol, även kallad polyol, som huvudsakligen används som sötningsmedel och konsistensgivare inom livsmedelsindustrin. Det har ungefär halva sötman jämfört med vanligt hushållssocker men ger en snarlik volym, fyllighet och munskänsla. Denna egenskap gör det till en utmärkt sockersubstitut i recept där man behöver behålla produktens fysiska struktur och textur utan att tillsätta kaloririkt socker.
Råvaran för framställning av isomalt är sackaros, det vill säga vanligt socker som oftast utvinns ur sockerbetor. Tillverkningen sker i en industriell tvåstegsprocess där sackaros först omvandlas till isomaltulos med hjälp av specifika bakterier, för att därefter genomgå hydrering. Även om utgångsmaterialet är naturligt och växtbaserat, klassas den färdiga tillsatsen som ett resultat av enzymatisk och kemisk bearbetning.
I livsmedelsbutiken hittar man isomalt främst i sockerfria eller tandvänliga produkter. Det är en mycket vanlig ingrediens i halstabletter, såsom Extra Starka, samt i tuggummi, hårda karameller, bakverk och vissa typer av glass. Eftersom bakterier i munnen inte kan bryta ner isomalt på samma sätt som vanligt socker, bidrar det inte till karies, och det ger heller inte samma snabba utslag på blodsockernivån.
Säkerhetsmässigt har både EFSA och Livsmedelsverket bedömt isomalt som säkert för mänsklig konsumtion. Myndigheterna har inte funnit det nödvändigt att sätta ett strikt numeriskt gränsvärde för dagligt intag, men påpekar att sockeralkoholer generellt kan orsaka magbesvär. Ett överdrivet intag av produkter med isomalt kan nämligen leda till en laxerande effekt, gasbildning eller magknip, varför konsumenter bör vara medvetna om sin egen toleransnivå.