E510 betecknar ammoniumklorid, en oorganisk saltförening bestående av ammonium- och kloridjoner. Ämnet förekommer naturligt i mineralform, historiskt känt som salmiaksten, men den ammoniumklorid som används i livsmedelsindustrin framställs i regel syntetiskt genom att ammoniak reagerar med saltsyra. Resultatet är ett vitt, kristallint pulver som är lättlösligt i vatten.
Inom livsmedelstekniken används ammoniumklorid främst för sin distinkta, salta och lätt bittra smakprofil. Det är den tillsats som ger salmiakprodukter deras karaktäristiska smakupplevelse. Utöver sin smakgivande funktion kan ämnet även agera som surhetsreglerande medel, som jästnäring vid bakning eller som bärare för andra ingredienser i livsmedelsprocesser.
Ammoniumklorid återfinns framför allt i saltlakrits, salmiakpastiller, vissa halstabletter och konfektyr med saltlakritssmak. Det förekommer också i en del bakverk där det kan bidra till att reglera degens egenskaper. I Sverige och Norden är användningen särskilt utbredd tack vare den starka traditionen av saltlakritskonsumtion.
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, har utvärderat ammoniumklorid som livsmedelstillsats och bedömt dess säkerhet. Ett acceptabelt dagligt intag (ADI) har fastställts; det aktuella värdet publiceras av Livsmedelsverket. Vid typiskt konsumtionsmönster bedöms intaget generellt ligga inom säkra nivåer. Personer med nedsatt njurfunktion eller vissa medicinska tillstånd kan dock behöva vara uppmärksamma på sitt intag.